Vare sig vi är  medvetna om det eller inte, lever varje människa med sina egna gränser. Gränser som formats av föräldrar, traditioner, kultur, miljö osv. En del av oss har väl fungerande gränssystem, hos andra fungerar det sämre.

De sunda gränssystem som varje människa både har rätt till och behöver skulle vi kunna formulera som osynliga och symboliska ”stängsel” med framförallt tre olika syften.

1. Att människor i vår omgivning inte överträder vårt eget revir, vårt eget område. Vi låter oss inte utnyttjas.
2.  Att vi själva avstår från att överträda andras evir, områden och utnyttja andra människor.
3. Ger oss möjlighet att förkroppsliga vår känsla av egen identitet, ”Vem jag är”.

Detta gränssystem har två olika delar, det yttre och det inre. Den yttre gränsen har med kroppskontakter att göra. Hur nära låter vi människor komma oss rent fysiskt? På vilket sätt respekterar vi andras behov av eget revir, eget område? Det här handlar om dagliga mellanmänskliga kontakter, men också om intima sexuella relationer.

Den inre gränsen, om den fungerar, är ett skydd för våra tankar, känslor och vårt beteende. När den inre gränsen är intakt är vi själva kapabla att ta ansvar för våra egna känslor, tankar och beteenden. Den tillåter oss också att inte ta ansvar för andras känslor, tankar och beteenden. Vi kan släppa behovet att manipulera och kontrollera vår omgivning.

Beroende på hur våra gränser fungerar och hu vi kan hantera, dem är avgörande för hur vi hanterar vår vardag och alla möten med oss själva och andra.

Övning 1: Bygga staket

Material: Klädnypor, papper och tuschpennor.

Syfte: Att medvetandegöra mina egna gränser och att kommunicera dessa till min omgivning och till mig själv.

genomförande: Klipp ut en remsa från ett tjockt A4-papper längs långsidan. Fäst klädnypor längs detta papper.

Skriv på ena sidan av en  klädnypa en gräns som du vill kommunicera till din omgivning, som är viktig för dig. Exempel; ”Ta inte på mig när du vill prata med mig” (yttre gräns) eller ”Ge mig inte råd som jag inte bett om” (inre gräns). 

På andra sidan av klädnypan skriver du en uppmaning till dig själv om vad du ska göra för att hålla fast denna gränsdragning. Exempel: ”Kom ihåg att du kan säga nej utan att du behöver motivera dig. eller ”Det är inte fel att bli arg om någon ger mig råd som jag inte bett om”. 

varje deltagare väljer själv hur många klädnypor man vill använda.

Om man vill kan man också skriva på papperet mellan klädnyporna, vad det är som håller ihop mina gränser. Exempel: Mod, tydlighet, uthållighet…

När alla har gjort sina staket klara kan man dela dessa med varandra i hela gruppen eller i mindre grupper om man är många. Ge varandra positiv feedback.

Om du klickar här kan du hitta ett alternativ till denna övning, där man skriver direkt på ett blad.

Övning 2: Vart går mina fysiska gränser?

Syfte: Att pröva vart mina fysiska gränser går och att kunna kommunicera dessa till min omgivning. Att fundera över hur jag kan se och respektera andras fysiska gränser.

Genomförande: Gå ihop två och två. Ställ er några meter ifrån varandra med ansiktet mot varandra. Den ena står still medan kamraten sakta går mot hen. När den som står still känner att kamraten har nått den gräns som känns som ett bekvämt och naturligt avstånd så tar hen upp handen för att markera att  nu kan du stanna. Låt båda pröva på att gå och stå stilla.

Samtala där efter med din partner:

• Hur kändes det att gå?
• Hur kändes det att stå still?
• Var det lätt att känna vart din gräns gick?
• Var det lätt för dig som gick att förstå hur nära du fick komma?
• Var det stor skillnad på vart era gränser gick?
• Är det svårt att veta var din fysiska gräns går i det vardagliga livet?
• Vad gör du om någon går över din fysiska gräns?
• Är det svårt att veta var någon annans fysiska gräns går?
• Vad gör du för att inte riskera att trampa över den?