I kaféet serverar man frukost varje vardag mellan klockan 09.30-13.00. Det finns ofta matiga mackor, sill och annat gott.

– Till jul har vi julbord och vid de andra högtiderna har vi påskbord eller midsommarlunch, säger Rias föreståndare Christine Jomansson.

Det är en härlig stämning där besökarna är på ett bra humör, skämten haglar tätt och det märks att Ria är en viktig och omtyckt plats.

– Jag kommer hit nästan varje dag trots mina ben, säger Rigel Bengtsson, 62 år.

Rigel använder hjälpmedel för att kunna gå, men varje dag kämpar hon sig upp för trappan till kaféet för att hon gillar stämningen här:

– Här dömer ingen oss och vi har alltid väldigt roligt här. Jag önskar det vore öppet ännu längre oftare. Frukosten är så god och när jag behöver tala med någon finns alltid personalen till hands.

Christine berättar att de kanske inte har de bästa lokalerna, de är lite för små och hiss saknas till våning två där caféet ligger:

– Men vi försöker skapa en hemtrevlig miljö och vi har många som kommer varje dag och äter frukost.
Det blir en allmän diskussion om Ria där flera besökare vittnar om:

– De har stans bästa kaffe och smörgåsarna är underbara, säger en man.

– Jag ger dem tio poäng av tio. Det spelar ingen roll att jag är alkoholist, de tar emot mig ändå, säger en något förfriskad besökare.

– Man känner sig alltid välkommen hit till Ria Lerum, fyller en annan besökare i.

– Här får vi hjälp och vi kan berätta precis som det är och som vi känner det. Man kan helt enkelt vara sig själv, säger en annan.

– Personalen är gudomliga, de ger oss 110 % stöd. De dömer inte och de förstår, de vill oss väl, säger en besökare som har besökt Ria Lerum sen starten (36 år).

Positivt tänkande
Föreståndare Christine säger att det är ett mycket stimulerande arbete där den goa stämningen gör arbetet lättare.

– Det gäller att ha en positiv inställning till det arbete vi gör här. Det handlar om livskvalité och att se framsteg som görs. Ibland lyckas någon av besökarna avhålla sig från droger ett tag, men så händer något i livet att någon faller tillbaka in i missbruket. Men det gäller att se helheten och att den nyktra perioden i sig betyder något, säger Christine.

Christine säger att det finns många andra bitar som måste vara på plats också för att kunna få till en riktig förändring för de flesta av dem som besöker Ria. Dels handlar det om någon typ av sysselsättning, där de kanske kan börja arbetsträna, praktisera eller på annat sätt vara delaktig. Sen behövs också att de har en bra ordnad bostadssituation. Båda dessa fattas hos många besökare som kommer till Hela Människan Ria Lerum.

– Vi har bra möjligheter i grunden i och med att vi har en secondhandbutik och öppen Ria-verksamhet i samma hus där vi kan ha arbetsintegrerad verksamhet. Men lokalerna är lite för små, inte minst Ria. I framtiden hoppas vi hitta en större lokal som är centralt belägen, kanske någon i Lerums centrum, säger Christine.

Volontärer gör en stor insats
Totalt har Hela Människan Lerum ett sjuttiotal volontärer, de flesta finns på secondhanddelen men många ställer även upp i Rias café både i köket och som samtalsstödjare.

– Vi har volontärer från de olika kyrkorna men även andra Lerumsbor som vill göra en social insats. Några kommer några timmar per vecka medan andra är schemalagda i caféet, säger Christine.

Antalet besökare som kommer varje dag variera stort, det har varit allt från 3-25 personer och i genomsnitt är det elva personer per dag. Flera gånger per termin har man någon utflykt.

– Speciellt fiskeutflykten som vi har är väldigt populär. Vi har kontakt med en fiskare som ställer upp med båten helt gratis, vi betalar bara bränslet, berättar Christine.

Men utflykterna kan också vara helt spontana. Det händer att man tar med sig grill och korv för att sedan ta en promenad till skogen för att ha en mysig utflykt där.

Varje år avslutar man verksamheten med en midsommarlunch, sen är verksamheten stängd under några veckor.

– Det är inte speciellt uppskattat, – Fy på er, kan någon säga, fast de förstår samtidigt att vi måste ha semester. Men om personalsituationen hade sett annorlunda ut hade vi gärna haft öppet, förklarar Christine.

Hon fortsätter att berätta att det egentligen inte är frukosten i sig som är det viktiga, visst kan det vara bra att man tillhandahåller frukost, eftersom många också har en kämpig ekonomi. Men det stora är det sociala sammanhanget:

– Det är en mötesplats, vi erbjuder något som de inte kan finna någon annanstans i Lerum. Visst är det litet här hos oss med det finns ett stort hjärta inte minst bland besökarna själva. Det finns en sådan respekt gentemot varandra, här får du verkligen vara dig själv och du behöver inte göra dig till.

Många stannar från tidig morgon tills stängning vid klockan ett.

– Vi ser också till att hitta på andra saker, exempelvis har vi alltid ett boulemästerskap och förra veckan hade vi en Quiz (frågesport) med allmänbildningsfrågor, beskriver Christine.

Besvärlig bostadssituation
Jag frågar besökarna som är på plats denna tisdagsmorgon i oktober om deras bostadssituation. De flesta har någonstans att sova för natten, men för en del är det högst tillfälligt och beroende av att man håller sig väl med vänner och bekanta som låter dem bo där.

Några besökare vittnar om att de hyr ett rum i ett stort hus som saknar fungerande värmesystem och el.
Besökarna berättar att det finns många som vill tjäna en hacka på deras utsatta bostadssituation.

– Vi är helt i händerna på dessa personer. En del kan vara sjyssta, en del vill bara ha våra pengar. Vi har inte någon möjlighet att få bostäder genom bostadskön och genom kommunen är det ofta svårt att få något mer än ett tillfälligt boende, säger en besökare.

En annan berättar att det inte går att få något bostadsbidrag då de varken har kontrakt eller tillåtelse från värden att uppge att de bor där:

– Jag har några få tusenlappar över efter hyran varje månad. Det är en väldigt ansträngd situation rent ekonomiskt och jag ser ingen möjlighet att göra något åt det.

De andra besökarna håller med och menar att situationen har blivit allt värre. Närheten till Göteborg är påtaglig för alla som söker bostad och besökarna menar att de inte har en chans att få något alls när människor utan missbruksproblem och med jobb även har svårt att hitta bra boenden.

Alla som är här idag vill egentligen ta sig ur sitt missbruk, men de menar att bostadssituationen de har gör det hela lite svårare:

– Det är väldigt svårt att ta sig ur sitt missbruk utan ett ordnat boende. Jag menar inte att jag direkt skulle bli nykter bara för att jag fick en bostad. Men chansen blir betydligt högre att jag lyckas ta mig ur mitt missbruk i framtiden. Nu är jag tvungen att bo dyrt, dåligt och tillsammans med andra som visserligen är fina människor men som delar missbruket med mig, säger en besökare.

En annan berättar om hur denne bostadssituation är just nu:

– Jag ligger på helspänn varje natt, det finns människor som kan flippa ur när som helst. Hela situationen är som en cirkus. Jag tror att om Adam Alsing från TV-programmet Arga snickaren skulle komma till oss, skulle han få ett totalt psyk bryt och lämna.

En annan menar att kommunen känner till situationen men blundar:

– Min socialsekreterare vet hur vi har det, men de tvingas titta genom fingrarna då de inte har något boende att erbjuda ändå.

Text och foto: Daniel Ryderholm