Paul är Malmösonen som kom till Helsingborg i mitten av 90-talet med sin sambo. Efter att sambon och Paul valde att gå skilda vägar blev han hemlös och återföll i missbruk:

• Jag bodde i en bil och jag orkade inte söka bostad, söka jobb eller ta tag i livet. Jag orkade ingenting.

I samband med detta kom han i kontakt med Hela Människan Helsingborg Ria som han därefter besökte nästan varje dag:

• Ria blev min trygga punkt som var oerhört viktig för mig då. Här kunde jag få frukost. Saknade jag pengar till frukost och lunch, kunde jag skriva upp och betala senare. Det kändes alltid som det var högt i tak på Ria och atmosfären var mycket kärleksfull. Personalen där såg till att jag höll mig hel och ren när det var som värst. På Ria har jag aldrig mött på förakt. Här har jag alltid fått stöd, både fysiskt och psykiskt. Jag får fortfarande stöd av personalen på Ria. Jag samtalar ofta med föreståndare Annika Lübeck Hultman om livet och även om den tragiska upplevelsen när jag förlorade en son på sex månader, i plötslig spädbarnsdöd.

Dysfunktionell familj
Paul kommer från en otroligt trasslig bakgrund med en dysfunktionell familj där droger fanns närvarande från tidig ålder.

• Min introduktion till droger var redan i nioårsåldern. Jag mådde psykiskt dåligt och det såg min farbror, som på sitt sätt ville hjälpa mig. Han gav mig tre starka tabletter för att jag skulle lugna ner mig och få ro. Jag kan minnas den känslan jag fick av tabletterna, jag hade aldrig mått så bra i hela mitt liv. Det blev nästan en andlig upplevelse, där jag trodde jag funnit nyckeln till att fylla det tomrum jag kände i mitt liv.

Paul fortsatte fylla på sitt tomrum med droger och ingen satte stopp då alla i familjen var inne i missbruk själva.

• Den moraliska kompassen var helt felställd på mig, jag såg inte faran med att ta till droger. Mamma stoppade mig inte, ingen annan i familjen stoppade mig heller trots min låga ålder. Inte heller gjorde samhället runt omkring något. Jag har sedan dess fått arbeta med min moraliska kompass, det har tagit tills nu, då jag är 43 år gammal, att få den något så när återställd.

Fri från droger nu
Paul har varit fri från droger i tre och ett halvt år, så när på ett litet återfall under sommaren som varade i två dagar. Men hans vilja är otroligt stark och han har bestämt sig för att aldrig gå tillbaka till det gamla livet igen:

• Jag har alltid velat ha ett liv som alla andra, ett ”svensson liv” med familj och jobb. Nu har jag det hyfsat ordnat men det finns förstås mycket kvar att jobba med. Men jag vill absolut inte tillbaka, det finns inget som är bra i det liv jag tidigare levde i.

Paul besöker Ria ofta och hjälper till som volontär:

• För mig blir det ett sätt att ge tillbaka till Ria och samhället. Det gör att jag kan sova gott på natten och att jag växer som människa. I mitt tidigare liv var det bara jag, jag, jag – allt kretsade om vad jag skulle ha. Nu är det mer åt andra hållet och det är otroligt befriande. Men samtidigt har jag förståelse att det inte går att vända över 30 års missbrukande till att bli en vanlig ”Svensson” på en dag.

Ordning på livet
Idag har Paul fått ordning på många saker i livet. Han hyr ett rum i ett hus på landet. På morgonen går han till verksamheten Humana för att reflektera över livet och träna på olika saker i vardagen. Sen kommer han två-tre dagar i veckan till Ria.

• Just nu är mitt liv lite grann som att lägga pusselbitar, en pusselbit kan vara självförtroendet en annan kan vara att få ett förstahandskontrakt på en lägenhet och en tredje att få ett jobb.

Paul är utbildad kock och ett stort fritidsintresse är styrketräning. I framtiden har han andra planer i sin yrkeskarriär:

• Jag vill jobba med människor på något sätt. Det kan vara behandlingsassistent, skolvärd eller personlig tränare. Drömmen är kanske att få jobba med ungdomar med social problematik. Jag tror jag kan se tecken som personer utan min bakgrund kanske missar. Jag kan också bidra med min närvaro, som jag tror många ungdomar saknar idag.

Paul har tagit många steg på sin livsresa och han har livsregler som han följer och utvecklar:

• Jag jobbar med att få nya friska kontakter som håller. Här gäller det att vara ärlig och att vara vänlig och hjälpande som person. Men man måste också våga lita och tro på andra människor och samtalen med personalen här på Ria och med andra hjälper mycket. Det gäller också att våga be om hjälp avslutar Paul.

Text och foto: Daniel Ryderholm