Introduktion och beskrivning av Grammofontimmen

De flesta är nu överens om att musik är bra för hälsan om den används rätt. Med Grammofontimmen vill vi använda oss av musikens hälsofrämjande potential. Varje träff har ett tema som kan vara en artist, ett instrument, ett årtal eller en genre. Mellan de utvalda låtarna pratar gruppen om temat och alla uppmuntras att dela med sig av egna upplevelser och musikminnen, vilket kan leda till både skratt och tårar. Vissa deltagare kommer säkerligen ha väldigt starka minnen kring olika låtar, medan andra får höra något nytt och har frågor. Om det finns anhöriga som vill delta i cirkeln är de naturligtvis välkomna. De kan komma med värdefulla tips eftersom de oftast känner till sin närståendes musiksmak. Observationer under timmens gång bygger nästa veckas program. Förutom att erbjuda deltagarna personligt och meningsfullt musiklyssnande handlar Grammofontimmen om att skapa en plattform där deltagarna kan hitta nya vänner. Det handlar också om att mötas och hitta den minsta gemensamma nämnaren mellan oss där några deltagare kanske själva har varit jazzmusiker medan andra mest har lyssnat hemma i köket.

Musikens kraft

För att i grunden förstå vad musik betyder för varje enskild individ, kan en personlig kartläggning av livets musikaliska upplevelser vara av stor betydelse. Varje människa har en unik musikalisk självbiografi och musik återfinns i så gott som alla livets ritualer, både i vardag och högtid. Den kan sprida glädje till fest, men också fungera som tröst och stöd i känslomässigt svåra stunder. Varje människa har sina favoriter och ofta starka upplevelser och minnen förknippade med musik. Den berör oss ofta djupt personligt och har betydelse för vår upplevelse av livskvalitet. Existentiella livsteman kan speglas av en välbekant sång, en danslåt eller en omtumlande konsertupplevelse. Musik når ofta djupare i människan än det talade språket och den kan hjälpa en människa att stå ut, förstå och förhålla sig till livsläget. Grammofontimmen handlar om att skapa en tillitsfull, tydlig ram inom vilken deltagarna kan få kontakt med minnen, en känsla av sammanhang och mening.

Struktur för träffen

För att få en trygg grupp är det viktigt att du som ledare ser och bekräftar varje deltagare så att den känner sig välkommen och räknad med. Sitt gärna i en cirkel, med eller utan bord i mitten. Se till att det är lugnt runtomkring utan spring och störande moment. Det är både tryggt och effektivt att ha en struktur som man håller sig till varje träff. En passande längd på en träff är cirka 45 minuter.
I många cirkelupplägg är en inledande “runda” en bra idé. Alla får komma till tals tidigt under träffen och känna sig sedda och hörda. I en grupp som kan bestå av personer både med och utan till exempel demenssjukdom kan dock en runda bli svår och bli utpekande istället för stärkande. Alla kanske inte kan svara på den fråga som ledaren ställt eller resonera kring ett visst givet tema. Att hälsa alla välkomna till samlingen, berätta vad som kommer hända och sedan be alla att säga sitt namn kan vara tillräckligt. Se till att kunna allas namn så att du som ledare kan hjälpa till/fylla i om någon inte kan presentera sig. Berätta sedan om dagens tema, på till exempel Wikipedia finns enkel och övergripande text om artister, specifika låtar, genrer, årtal etc.
Förslag på teman Kända arior 50-talet Storbandsjazz Svenska visor Filmmusik (från filmer som knyter an till gruppen) Kända sångare (Frank Sinatra, Elvis Presley, Nat King Cole) Kända sångerskor (Ella Fitzgerald, Edith Piaf, Julie Andrews) Svenska sångerskor (Alice Babs, Monica Z, Anita Lindblom) Svenska sångare (Owe Thörnqvist, Evert Taube, Jussi Björling) Var inte rädd för att lägga in ny musik som du tror kan väcka intresse i gruppen.
Material och utrustning Youtube via medhavd mobil eller dator (alternativt Spotify om ledaren har ett premiumkonto). Bluetooth-högtalare

Att tänka på

Kom ihåg att det även för de som inte pratar kan vara meningsfullt att delta. Var uppmärksam på att vissa kanske rör sig i takt till musiken eller visar med ansiktsuttryck att de njuter av musiken. Ett teoretiskt begrepp som kan vara värt att känna till i detta sammanhang är gerotranscendens, en psykosocial utvecklingsteori om det positiva åldrandet, utvecklad av professor Lars Tornstam. Han anser att den åldrande människan på flera sätt förflyttar sig i tankarna mellan tid och rum, upplever alla sina åldrar parallellt, samtidigt som man lever i nuet och kan finna värde och meningsfullhet genom vardagliga stunder av fantasi och dagdröm.
Om du spelar längre låtar går det bra att skruva ner volymen och stänga av om gruppen börjar bli otålig. Var observant under cirkelns gång, se vem som verkar tycka om vilken musik och bygg sedan nästa veckas träff utifrån vad som fungerade bra.

Bemötande

När man är ledare för en grupp människor där det finns blandade funktionsnedsättningar är det önskvärt att man tänker igenom mötet med människan extra mycket. Inom folkbildningen råder synen att alla människor har en historia som är värd att lyssnas på. Du behöver bara gå till dig själv för att veta att du önskar bli mött med respekt och som en medmänniska. Som ledare har man inte som uppgift att vara sjukvårdspersonal eller vårdare. Däremot kan det vara bra att lära sig om de olika diagnoser som kan orsaka minnessvårigheter. Kunskap ger trygghet.
Så här säger Krister Westerlund, ordförande i Svenska Alzheimerföreningen: För min del bemöter jag alla patienter drabbad av en demenssjukdom som om de vore friska. Efter att först min pappa, sen min svärfar och nu senast min svärmor drabbats, finns det bara ett naturligt sätt att bemöta, nämligen kunskapen om vad till exempel Alzheimers skapar för handikapp. Vi vet att minnesstörningar, tids- och rumsorientering är svårt, deppighet, dålig matlust är också vanligt. Mitt recept är följande: Ta reda på vilken typ av demenssjukdom hon eller han drabbats av. Utgå från att patienten är frisk förutom vissa handikapp, hjälp patienten med handikappen och uppträd naturligt. Inget joller som om de vore små barn, de är vuxna! Levnadsbeskrivningen tycker jag är jätteviktig. Om ”Kajsa” tyckt om vissa saker när hon var frisk är jag övertygad om att hon numera tycker detsamma. Om ”Kalle” alltid tyckt om andra saker, låt honom tycka om samma saker nu när han är patient. Alltså; uppträd naturligt, visa patienten respekt, hjälp till med handikappen och försök utveckla det friska så brukar det gå bra!

Förslag på upplägg:

Tema 50-talet Introduktion: Under 50-talet såg vi uppkomsten och ökningen av den musikstil som skulle komma att bli känd som rock’n’roll, men det var också bevittnat populariteten av country- och westernmusik i olika former. Musiker som Little Richard, Jerry Lee Lewis, och Hank Williams bidrog till att omdefiniera underhållningsbranschen med den typ av musik som de skapade under denna tidsperiod. På kort tid spred sig rock’n’rollen till ungdomar ur den vita medelklassen. I Sverige var 50-talet jazzens guldålder, med artister som Moniza Zetterlund och Arne Domnérus. Även schlagerartister som Siw Malmqvist, Lill-Babs och Östen Warnebring var framgångsrika under detta årtionde. Låtval: Blanda till exempel storbandsjazz med svenska visor och schlagers. Generationerna som föddes och växte upp innan digitaliseringen har många gemensamma musikreferenser eftersom det inte gavs ut musik i lika stor utsträckning som idag. Många låtar är av sådan art att nästan alla känner till dem, vilket kan skapa en fin känsla i en grupp. Låtexempel: Don’t get around much anymore. Exempel på frågor: Vart dansade du till den här låten? Vilka ställen fanns det att dansa på? Hur dansade man? Ibland kan man behöva rikta frågan till en specifik person i gruppen, någon som verkar vilja dela med sig, för att få igång samtalet. Antal låtar: Använd cirka sex till sju låtar per tillfälle. Var beredd på att berätta något om varje låt. Förbered gruppen för vad de kommer att höra.

Förslag och vägledning kring vad som är bra att tänka på i mötet med deltagarna

• Håll fokus på glädjen och på det som fungerar, vi anordnar en välkommen paus i en annars ganska ansträngande verklighet.

• Var dig själv, uppträd naturligt. Försök inte att förställa dig själv eller din röst.

• Eftersom det kan vara en grupp med både friska personer och personer med funktionsnedsättning så är det extra viktigt att möta alla med respekt och tålamod.

• Ta reda på vad det är för funktionsnedsättningar som deltagarna i din grupp har och läs gärna på lite om vad det innebär.

• Hitta ett tempo som passar gruppen, så att alla hinner med. Detta kan gälla att ge tid till att hinna lyssna på vad som sägs. På detta sätt kan vi bäst nå en deltagarkultur.

• Det är viktigt att man som ledare inte har någon prestige. Var öppen och följsam, lyssna in olika åsikter. • Ett bra förhållningssätt är att vara följsam. Bejaka förslag som kommer (oavsett vilken gång i ordningen det upprepas) och vägled samtidigt vidare.

• Samtala som ni brukar göra. Om personen lever ”i gamla tider”, prata om gamla tider. Glöm inte att det är en vuxen människa du talar med.

• Prata inte förbi eller ”över huvudet” på personen. Påpeka inte brister inför andra. Känslolivet hos en person med demenssjukdom fungerar ofta bättre än den intellektuella förmågan och ingen vill ju bli bortgjord inför andra.

• Språksvårigheter innebär att man har svårt att förstå och uttrycka sig. Ta fasta på nyckelord och upprepa dem. Visa att du vill förstå – och har förstått. Tänk på att känslan av trygghet och samhörighet kan förmedlas utan ord. Man behöver inte prata för att förstå varandra.

• Fånga personens känslor. Försök inte tvinga henne/honom att minnas. Säg inte ”minns du vad vi lyssnade på förra veckan?” Säg istället ”förra veckan lyssnade vi på Frank Sinatra. En favorit i den här gruppen var Fly Me to the Moon”

För fler värdefulla tips om bemötande, besök gärna Svenskt Demenscentrums hemsida: www.demenscentrum.se/Leva-med-demens/Om-du-ar-anhorigvardare-/Bra-forhallningssatt/
Referens: Tornstam, Lars, 2005, Åldrandets socialpsykologi, 7:e rev. utgåvan, Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.