Specialpedagog Mia Wiklund.
Maria Matilainen har arbetat som verksamhetschef sedan år 2016.
På väggen sitter Hela Människans vägmärken.
På väggen sitter Hela Människans vägmärken.
Caféet i Second Hand butiken.
Semlor i caféet.

Här vill vi skämma bort våra gäster!

Hos Hela Människan i Gävle möts människor i olika socialt utsatta situationer av ett fint dukat bord, hårklippning, hjälp med tvätt och kläder. Vid sidan av detta finns bland annat samtalsmöjligheter och utflykter. Målet är att bidra till att gästerna ta sig ur sin utsatta situation genom att skämma bort gästerna så mycket det går och erbjuda annan stöttning.

Hela Människan i Gävle driver en öppen verksamhet (Ria) och en second hand-verksamhet. Den öppna verksamheten har ett högt besökstryck (45 besökare per dag under år 2019). Ria-huset ligger på Bootsgatan 1, cirka 600 meter från centralstationen och har öppet sju dagar i veckan året runt (vissa större helgdagar är stängda).

  • På stan är jag är pundare, här är jag bara Johan*, säger en besökare som jag talar med.

Till Ria-huset kommer människor i olika utsatta livssituationer, det kan bland annat handla om situationer som ensamhet, ekonomisk utsatthet, missbruk, psykisk ohälsa eller för att man uppskattar den gemenskap som finns.

  • Det finns de som kallar Gävle för Tjackstaden på grund av det utbredda narkotikamissbruket. Här är det tyvärr lätt att få tag på amfetamin eller andra tyngre droger, beskriver Maria Matilainen som arbetar som föreståndare sedan år 2016.

Verksamheten delar lokal med ett härbärge som drivs av Hedvigslundskyrkan och när vi besöker verksamheten ligger flera gäster och vilar i bäddarna mellan Ria och härbärget.

Motiverande samtal
Verksamheten bygger mycket på motiverande samtal, som förhoppningsvis leder till någon förändring av livssituationen.

  • Vi vill också vara en brygga mellan frivården, socialtjänsten och behandlingshemmet Hemstagården där många kommer ifrån, säger specialpedagog Mia Wiklund

Hon berättar också att man utgår mycket från anknytningsteorin**:

  • Många av våra gäster har levt i en otrygg uppväxtmiljö som barn, det har format dem mycket och säkert påverkat val i livet. De kan exempelvis ha fått en anknytningsstörning och har svårigheter att känna tillit till andra människor, men också sig själv. Det påverkar förstås hur man hanterar eller har hanterat droger, säger Mia Wiklund.

Mia berättar vidare om en annan lära som är centralt i de motiverande samtalen, humanitära läran – det vill säga allas lika värde:

  • Ett av de vägmärken som Hela Människan har är just ”att mötas i ögonhöjd”, vilket berättar mycket om hur vi bemöter gästerna här. Egentligen handlar det om att bara vara en vanlig människa och behandla de vi möter med mänsklig respekt.

Men mötena kan också handla om andra saker. Exempelvis att gästerna ber om hjälp med olika saker, som leder till samtal och möten.

  • Vi hjälper ofta till med olika saker, exempelvis att klippa eller färga någons hår. Det gör att vi får ett annat typ av möte, som ofta leder till viktiga samtal. På sätt och vis skämmer vi bort dem för att vi tror att det är ett sätt i att faktiskt visa att de är lika mycket värda som alla andra, som kanske inte befinner sig i missbruk eller annan utsatt livssituation, säger Mia.

Hemlöshet och ensamhet
Det är svårt att hitta siffror på hur hemlöshet påverkar livet, men helt klart är det inte positivt. När det gäller ensamhet*** finns studier på att det inverkar mycket negativt på både livslängd och livskvalité, här får vi anta att det samma gäller för just hemlöshet:

  • Många av de gäster som vi har här, i synnerhet de som lever i hemlöshet eller annan situation har troligen inte så många år kvar i livet. Vår roll här är inte att uppfostra dem, det finns tillräckligt med sådant från det övriga samhället. Vi försöker istället respektera och älska dem så mycket det går samt motivera till positiva förändringar, beskriver Mia.

Mia berättar också att de förstås har regler som måste följas av de som besöker Riahemmet. Det får exempelvis inte bedriva droghandel i eller runt lokaler, stjäla, hota, vara våldsamma eller kränka någon. Görs detta blir det olika konsekvenser så som avstängning under en period.

Hon berättar också om hur man i samtalet kan nå varandra genom att personen som har haft svårt med tillit till slut börjar komma ur sitt skal. Där och då kan man börja arbeta med positiva förändringar:

  • Det är ett stort förtroende att nå så långt att de väljer att lita på oss som arbetar här. Det kan många gånger vara tufft för både oss och den vi möter i samtalet. Bara den sak att få höra och faktiskt ta in att du som en person som är inne i missbruk är lika mycket värd som någon annan, kan både vara både jobbigt och förlösande. Vi försöker möta våra besökare med en stor solidaritet i detta.

Hjältar
Personalen försöker arbeta med Jesus som förebild. Bland annat har tänk att det är samhällets hjältar som kommer på besök:

  • Vi har bordsservering, hjälper till med tvätt och andra sysslor. Ja vi skämmer bort dem lite grann. Det var lite protester när vi började duka borden fint med servetter, bestick och vattenflaskor och sen även servera varje person vid borden. Men vi kan se att de växer i det bemötandet, säger Maria Matilainen.

Faller igenom snabbt
Mia berättar att det kan gå fort att bli utslagen och hemlös idag. Det kan egentligen drabba vem som helst.

  • Det räcker att du råkar ut för en bilolycka, varefter du inte kan arbeta. Då går det snabbt och bli utförsäkrad. Andra gånger kanske du mår dåligt av någon anledning och inte får hjälp i vården, då är det lätt att börja självmedicinera med alkohol eller andra droger, rätt vad det är, så är du hemlös.

Just hemlöshet utan drogproblem är också något som växer snabbt:

  • Vi möter på fall av strukturell hemlöshet varje dag, det är helt enkelt tuffare tider idag, säger Mia Wiklund.

Mia upplever också att det finns mycket psykisk ohälsa i Gävle idag.

  • Dels har vi många unga personer som är inne i ett narkotikamissbruk, som samhället inte riktigt lyckas ta tag i, jag upplever att de lämnas lite vind för våg. Samma sak med de som lider av psykisk ohälsa. Det kan vara så att någon person får en psykos och gör oväsen eller på annat sätt stör grannar så pass mycket att de blir av med sitt hyreskontrakt.

Mia berättar att de ofta får höra om människor som blir omhändertagna av polisen men som någon timme senare är ute igen och skapar samma rabalder:

  • Personerna mår inte bra, men ingen myndighet tar sig an dem.

Framtiden
Det finns många framtidsplaner för Hela Människan i Gävle som de hoppas förverkliga om de får in tillräckliga medel.

  • Vår dröm är att få till ett Vi skulle vilja ha ett gemensamt boende för de riktigt tunga missbrukarna, som verkligen vill bo hos oss. Där tänker vi oss att det ska vara personal dygnet runt så att det alltid finns någon att tala med om någon boende känner sig dålig eller ängslig. Det blir på något sätt ett första steg ur missbruket. Här skulle vi också kunna ha några djur, trädgårdsodling, gemensamma aktiviteter tillsammans, beskriver Maria Matilainen. Drömma måste man få. Sammanhang och gemenskap är livsviktigt!

Ria önskar också kunna ha ännu fler upplevelser och utflykter tillsammans med gästerna. Man vill också ha fler specialpedagoger och ett större boendestöd.

Text och foto: Daniel Ryderholm

 

*Johan heter egentligen något annat.

**Anknytning är i sin psykologiska betydelse ett begrepp som utvecklats av psykiatern och psykoanalytikern John Bowlby. Bowlby bedrev bland annat studier på ungdomar som hamnat på kant med tillvaron. Vad de hade gemensamt var mycket ofta problematiska relationer till sina mödrar. Han studerade också barn som vid sjukhusinläggning på 1950-talet lämnades utan kontakt med sina föräldrar under flera veckor, och hur detta påverkade dem. Vid denna tid var den dominerande åsikten att barns relationer till sina föräldrar var en biprodukt av att de förknippades med mat, och Bowlby gjorde en viktig insats för att visa på betydelsen av barnets unika, oersättliga relationer till sina omsorgspersoner. Källa: Wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/Anknytningsteori

***Risken att dö i förtid ökar med 32 procent om en person är socialt isolerad. För den som upplever sig ensam, oberoende av faktiska omständigheter, ökar risken med 26 procent. Källa: Forskning och framsteg. https://fof.se/artikel/ensamhet-okar-risken-for-tidig-dod