De barn och ungdomar som är med i grupperna har haft eller har i sin närhet:

• Beroendeproblematik
• Psykisk ohälsa
• Bråk, hot eller våld
• Andra svårigheter

Barnstödsledarna Erika Tordenvik och Lennart Åkerlund har lett många grupper tillsammans, de visar en utskrift av Sinnesrobönen som är barnanpassad:

”Jag önskar mig lugn och ro
att få mod
och att kunna förstå
vad jag kan ändra på
och vad jag inte kan förändra”

• Vi gör allt för att boosta barnens självförtroende och få dem att förstå att det inte är deras fel att familjen befinner sig i trassel och krångel, säger Lennart Åkerlund som vid sidan av sin tjänst som barnstödsledare för Svenska kyrkan Kungälv Ytterby församling även är föreståndare för Hela Människan Kontakten i Kungälv.

Föräldrarna får gå grupp samtidigt
Kungälvs kommun har även grupper för föräldrarna till barnen. Det är en blandad grupp där både föräldrar som själva kanske har varit upphovet till krånglet och trasslet eller anhöriga till dem möts varannan gång som barnstödsgrupperna möts.

• Två av oss leder barnstödsgrupperna och två andra leder föräldragruppen samtidigt. Det är har fungerat mycket bra praktiskt, berättar Lennart Åkerlund.

Erika Tordenvik arbetar som familjebehandlare inom Kungälvs kommun. Både Erika Tordenvik och Lennart Åkerlund har varit med i referensgruppen kring framtagande av Hela Människans nya barnstödsmaterial Lina och Linus som nyligen presenterades (22 maj 2019).

• Efter varje gång vi hade träffar i referensgruppen fick vi tänka till om arbetet. Vi får ompröva saker och kanske se om vi har snöat in på vissa moment. Man måste hela tiden tänka på utveckling när man arbetar med dessa viktiga frågor, säger Erika Tordenvik.

Tanken med barnstödsmaterialet Lina och Linus är att man ska kunna blanda olika typer av problematik. Detta eftersom det ofta kan vara svårt att få deltagare till många olika grupper. Många större kommuner kan ha specialiserade grupper då medborgarunderlaget är större, men för små kommuner kan man behöva blanda problematiken för att få till en grupp överhuvudtaget.

• Det är så klart både positivt och negativt att blanda grupperna med olika problematik. Men något som vi upplever som positivt är att vi får in mer input om psykisk ohälsa. Detta är något som ofta finns under ytan både i grupper med barn som levt med föräldrar som ska eller har separerat och där missbruk finns med i bilden, säger Erika Tordenvik.

Många går om grupperna
Många av barnen och ungdomarna som går barnstödsgrupperna går om grupperna för att de trivs bra och verkligen får ut något av samtalen. I de yngre åldrarna är det bra att ha en termin emellan, men för tonårsgrupperna är det lättare att gå om direkt.

• I tonårsgrupperna blir det mer samtal om känslor och då kan det vara en fördel att gå om gruppen nästa termin. Många gånger känner de sig mer hemma i samtalet och de kan öppna upp sig mer än de som går för första gången. Det gör att de djupare samtalen blir öppnare och lättare för alla, beskriver Lennart Åkerlund.

Behovet är enormt
Behovet av stödgrupper för barn och ungdomar är enormt. Både Lennart Åkerlund och Erika Tordenvik upplever att det inte når alla som kanske vill och kan gå en grupp. Detta trots att de har många skolkontakter både direkt med elever och kuratorer och andra som arbetar med eleverna.

• Det byts personer hela tiden inom kommunen och skolan, vilket gör att informationen om oss ibland glöms bort. Vi hoppas även kunna besöka alla kommunens skolor för det behövs löpande information, beskriver Erika Tordenvik.

Text och foto: Daniel Ryderholm