IOP står för Idéburet Offentligt Partnerskap och det är precis vad det heter, ett partnerskap som kan användas när varken traditionellt föreningsbidrag eller upphandling är lämpligt.

Kortfattat kan man förklara det så här:

– Om samhället allmänt vill stödja en organisation är föreningsbidrag den bästa formen.
– Vill samhället ha en tjänst där det finns flera potentiella leverantörer bör tjänsten upphandlas.

IOP ej vinstdrivande
IOP-avtal skrivs ofta runt en speciell verksamhet som ägs av en organisation, men som offentlig sektor är intresserad av. En sådan verksamhet kan till exempel vara en öppen verksamhet riktat till människor i en utsatt livssituation, kanske på grund av missbruk eller psykisk ohälsa. Inom Hela Människan kallas denna verksamhet oftast Ria.

Att upphandla en verksamhet som Ria blir väldigt svårt, då det inte finns någon vinst att hämta, verksamheten bygger ofta på en stor del av volontärarbete och gåvor från både privatpersoner, kyrkor och företag.

IOP kan inte vara en verksamhet som är vinstdrivande. Men avvägningen kan förstås vara svår att göra, inte minst för stödboenden och andra typer av insatser som ligger i gränslandet mellan att vara vinstdrivande eller mer ideellt. Inom en och samma organisation kan det alltså finnas verksamhet som är upphandlade, sådant man har IOP-avtal på och det kan även finnas ett generellt föreningsbidrag.

Hela Människans projekt Kyrkligt Entreprenörskap har genomfört ett flertal utbildningar inom entreprenörsområdet. Bland annat en utbildning kring IOP-avtal för organisationer generellt men också mer specifika:

– Vi har ett helt batteri av utbildningar för organisationer som vill komma igång med entreprenörskap. Det kan handla om allt från hur man får igång en entreprenörsanda inom kyrkan till mer ”hands on” där vi går igenom hur man formulerar sin idé och hittar finansiering till den. Andra gånger har vi mer specifika utbildningar för Hela Människan och det lokala arbetets förutsättningar, säger Mimmi Edin som är projektledare för Kyrkligt Entreprenörskap.

Möte med lokala Hela Människan verksamheter i Västra Götaland
Till mötet den 18 oktober hade företrädare från fem av Hela Människans lokala verksamheter kommit; Lerum, Partille, Kungälv, Vårgårda och Alingsås. Gemensamt för dem alla var att de hade på något sätt redan börjat fundera på IOP-avtal. Några har i princip färdigförhandlade avtal som bara ska signeras.
– Vi har fått ett färdigskrivet avtal från kommunen där vi visserligen har haft tät kontakt innan om detaljerna. Vi skriver bara ett 1-års avtal nu och vi hoppas kunna utveckla och förfina inför omförhandling/förlängning av avtalet. Vi hoppas även på att få in vår secondhandbutik i avtalet, men kommunen anser att detta är konkurrensutsatt och i så fall ska det upphandlas. Där behöver vi visa mer på det unika samspelet vi har mellan vår öppna Ria-verksamhet och secondhandbutiken, säger Christine Jomansson, som är föreståndare för Hela Människan Ria Lerum.

Röstbärare
Under dagen diskuterar man även ideella organisationers viktiga uppdrag att vara en röstbärare åt människor som lever i en utsatt livssituation, en grupp som ofta inte får fram sin talan i samhällsdebatten. Konsensus i diskussionen är att man i avtalet bör försöka få in en skrivning om att den ideella organisationen kan fortsätta vara röstbärare och därför också kritisera kommunen och missförhållanden utan att riskera avtalet.

IOP är nytt och det finns fortfarande okunskap bland organisationer och kommuner
I och med att IOP är en ganska ny företeelse så finns en hel del okunskap på alla nivåer. Det gäller att läsa på och våga stå på sig innan man som ideell organisation skriver på något avtal med kommunen. Det gäller också att inte bara ha ett spår, arbeta gärna med annan finansiering parallellt, så som fond- och projektansökningar och så vidare.

– I kontakten med kommunen gäller det att ni är relevanta och är en aktiv part. Visa på att ni hänger med i det som händer, läs på om er kommuns specifika arbete och vad som händer på det sociala området. En bra omvärldsbevakning är en väg att växa som ideell organisation, säger Mimmi.

Fallgropar
Det är lätt att hamna i fallgropar när det gäller IOP, dels finns det en hel del kommuner som trycker på för att få till ett IOP. Där gäller det att komma ihåg vad IOP står för, inte minst P:e, som står för Partnerskap.

– Det är ett partnerskap, inte ett beställar – utförande förhållande mellan kommun och ideell organisation. Många gånger kan vi se att skrivningarna i avtalen kan ha den karaktären och det är inte syftet med IOP-avtalet. Då är det bättre med en upphandling. Grundtanken är att det är den ideella organisationen som ska ta initiativet till IOP och inte kommunen, dock behöver det inte bli dåligt bara för att initiativet kommer från kommunhuset, säger Erling Zetterman som är projektanställd inom Kyrkligt Entreprenörskap.

Det gäller att få in inte bara den ideella organisationens arbete, se även vad kommunen kan bidra med, det är ju ändå ett partnerskap. Exempelvis kanske man kan få in i avtalet att personalen på den ideella organisationen blir inbjuden till utbildningar för kommunanställda.

Visa vad ni kan – och var stolt!
Projektet Kyrkligt Entreprenörskap möter många kyrkliga organisationer som vill arbeta med ett socialt entreprenörskap och där finns ibland ett lite sämre självförtroende om sin verksamhet och sin förmåga.
– Vi behöver stärka oss där, vi som arbetare i en ideell organisation kan väldigt mycket och erbjuder något helt annat än vad en annan typ av organisation kan ge. Inte minst har vi en ofta en stark värdegrund som är välförankrad i verkligheten och många ideella krafter som fördjupar det arbete vi har, säger Mimmi.

Text och foto: Daniel Ryderholm