Frank Åkerman. Generalsekreterare Hela Människan Sverige

”Medmänsklighet är inte självklart i dag – därför måste det hyllas”

Idag är det inte en självklarhet att vara medmänsklig och därför behöver vi hylla de som är det. Tack för att ni orkar och tack för att ni fortsätter kämpa även när orken lämnat er”. Skribent i Metro 27/2 2017 Evyn Redar.

Morgonlektyren för mig är tidningen Metro, som delas ut gratis i bl.a. Stockholms tunnelbana. Jag ögnar sidorna snabbt och med stor behållning läser jag vad tidningens tio olika skribenter skriver under rubriken ”Kolumn”. De senaste veckorna har det handlat om Trumpeffekten, men när de nu kommit över den tröskeln har det varit ämnen som rör vård, stress, barn, normbegreppen, papparollen och nu medmänsklighet utifrån rubriken ovan. Naturligtvis berördes jag av skribentens text. Artikeln leder mina tankar direkt till Hela Människans arbete och vad det betyder för många av våra besökare och för oss som arbetar inom organisationen.

I slutet av januari träffades Hela Människans verksamhetschefer från hela landet till den konferens vi kallar Ledarforum. Under några dagar talade vi om ”Att leda tillsammans”. Utmaningen i att vara chef i en verksamhet som möter medmänniskor som har en utsatt livssituation och att leda medarbetare som jobbar hårt för att ”göra skillnad”, som vi ibland uttrycker oss. Jag påverkas starkt av det engagemang som finns men också kampen som flera har att ”överleva” när kommunala bidrag eller bidrag från huvudmännen minskar. Eller där huvudmännen har tappat orken och inga efterträdare är beredda att gå in i styrelser och arbetsgrupper. Då kan det vara svårt att som chef få kraft till att tänka annorlunda och nytt. Våra lokala enheter som erbjuder en öppen mötesplats för människor som har en utsatt livssituation, gör ett unikt arbete som kräver mod, kraft och uthållighet. Ena stunden glädje när någon besökare har lyckats få bostad, arbete eller att vara utan alkohol/droger under en längre period. Andra stunder är det sorg med misslyckande och utanförskap som följd. Uthållighet är kärnan i allt vårt arbete. När allt annat rämnar så finns Ria, Öppet café eller vad verksamheter än kallas, med en öppen dörr och välkomnade medmänniskor. Detta måste hyllas.

Det har duggat tätt med rubriker kring våldshändelser i förorter. Stenkastning, bilbränder, knivslagsmål och mord. Hur länge ska detta fortgå? I morgonsoffan i TV 4 talade en medarbetare från Fryshuset om vikten av att skapa mötesplatser med närvarande vuxna förebilder. Stora gäng av ungdomar möts i trappuppgångar, på bibliotek och i centrumanläggningar men överallt är de oönskade. Där sker också den största rekryteringen in i kriminella gäng. Vi kan inte längre blunda för behoven av mötesplatser för det är där som ett förebyggande arbete kan ske. Allt för att motverka missbruk och kriminalitet. I massmedia talas det om polisens roll och behov av ökade resurser, eller samhällets roll att driva en politik som motverkar utanförskap. För mig handlar det om medmänsklighet och engagemang genom att samla resurser och öppna upp för olika möjligheter. Här behövs polisen, företagen, politikerna, föreningslivet, kyrkan och inte minst ungdomarna själva. Kort sagt, här behövs du och jag. Vi kan på olika sätt bidra. Våldet och kriminaliteten skrämmer oss men det är i det förebyggande arbetet som vi ger och får möjligheter.

Jag återkommer till temat för Ledarforum ”Att leda tillsammans”. Ensam är oftast inte stark utan det är när vi arbetar tillsammans som under kan ske. Till alla mina kollegor inom Hela Människan: ”Tack för att ni orkar och tack för att ni fortsätter kämpa även när orken lämnat er”

Text: Frank Åkerman, generalsekreterare Hela Människan Sverige